|
Vecka |
Fråga/svar/kommentarer |
|
0901 |
Björn Sölving | 2009-01-05 (12:25)
Här kommer årets första fråga (09-Januari). Inskickad av Erik Åhman,
som skriver:
Hej Björn
Kan du få till något om bifogade bild, till dina Alfa-frågor på
hemsidan??
T.ex. Vilka kan beskriva flest antal figurer på bifogade bild, utöver
cirklarna?
Till VAD har de olika figurerna använts?
Du kanske kan numrera de olika symbolerna?
Med hälsning från Erik 13
Björn tar mycket tacksamt emot frågan, och lägger genast ut den. Bästa
svar får en poäng. Tack Erik!
|
| |
Göte Wiklund | 2009-01-05 (19:50)
Denna mall användes när vi ritade logikscheman. 1 var till en grind med
fyra ingångar. 2 och 3 inget speciellt. 4 användes till grindar med två
ingångar. 5 användes till operationsförstärkare . 7 till växelström. 14
till diod. 15 till transistor. 16 till transformator. 11 var för att
rita pilar. 12 användes nog till germanium transistor. De övriga var nog
inget speciellt.
|
| |
Bertil Palmgren | 2009-01-06 (16:47)
Mallen användes av SRTs "Radio o Digital" sida för logik- och
flödesscheman. 2,3 används för funktionsblock. Exempelvis 7or i 2,3
markerar låg-, band-, högpass filter, samt växelström.
8 markering av något varierbart ( kondensator eller flödesstyrning ). 4
logikgrindar typ AND, NAND, OR, NOR, EXCLUSIVE OR etc. 1an logikgrind
eller summation av flöden. 5 flödeskontroll, förstärkare eller
operationsförstärkare. 10 symbol för beslut, output ja och/eller nej. 11
pilar för flödesrikning, eller längdmarkering. 12 fördröjning. 13
Flipflop eller funktion. 14 diod eller likriktare. 15 + cirkel
Transistor, pnp, npn, mos. 16 induktans, drossel eller transformator
(markering för ferritkärna eller bladad kärna). 6 och 9, gissar
droppsäkert utförande eller kodlås. Omarkerade cirklar analoga kretsar
som summationer, blandare, multiplikator etc.
|
| |
1602 - Tommy | 2009-01-07 (10:32)
Fullständigt bländande Bertil, vad finns att tillägga .... Jag tror att
jag har en mall kvar - får ägna mig åt att rita symbolerna !
|
| |
Matts P | 2009-01-08 (15:28)
Instämmer med Tommy, vad mer finns att tillägga till Bertil's uttömmande
svar. Jag hade också mallen kvar länge men nu är den borta...
|
| |
Göte W | 2009-01-11 (12:04)
Jag har faktiskt mallen kvar.
|
| |
Erik | 2009-01-17 (15:21)
Det gäller att tänka till mera.
|
| |
Rune W | 2009-01-17 (21:58)
Vilken missuppfattning! Rätt svar är Falkenbergs Mejeris ostmall:
1 hårdost sedd från sidan. 2-3 mesostar. 4 halva mögelostar. 5-6
getostar. 7 sinusostar. 8-9 ostkanter. 10 ostkub. 11 smakprov på ost.
12-13 ostlimpor. 14 ostbricka liten. 15 ostbricka stor. 16 osttrave
|
| |
Göte W | 2009-01-27 (14:22)
Det ska bli intressant när Erik kommer med en fullständig förklaring. |
| |
Björn Sölving | 2009-01-31 (23:46)
Bästa svar på januari månads fråga har inkommit från Bertil Palmgren.
(Även om jag inte håller med om allt, tex kodlås.)
POÄNGSTÄLLNING: Sune Nordstedt (7.5 poäng), Sehlis (6.5 poäng), Erik 13
(5 poäng), Göte Wiklund (5 poäng), Bosse L (5 poäng), Matts Pettersson
(4.5 poäng), Ingvar A Vänman (4.5 poäng), Bertil Palmgren (3.5 poäng),
Rolf Karsvall (3 poäng), Calle (2.5 poäng), Louise Darsenius (2,5
poäng), Anita Hedström (1.5 poäng), Jan Boman (1,5 poäng), Anders
Lindholm (1.5 poäng), Jan Persson (1.5 poäng), Curt Dahlgren (1 poäng),
Olle Hagmansson (1 poäng), Einar Estréus (1 poäng), Gun Lennerstrand (1
poäng), Göran Bäckman (1 poäng), Sven Wiklund (1 poäng), Bo Hansson (1
poäng), 1/2-D =Halvdansken (0.5 poäng, vinnare 2006), QRT (0.5 poäng),
Bengt Gällmo (0.5 poäng), Inger Skog-Elf (0.5 poäng), Hilding (0.5
poäng), 1602-Tommy (0 poäng, vinnare 2005, 2007).
|
|
0902 |
 |
| |
Anders Lindholm | 2009-02-01 (08:40)
Misstänker att det är en "RADERAPPARAT" som nog fanns på ritkontoret. En
liten motor med en schuck där raderstiftet sattes fast.
Jämför med dagens populära verktyg "DREMEL".
Hälsningar
Anders L
|
| |
Erik 13 | 2009-02-01 (11:10)
Lady shave. Ombyggad av Josef Svedberg till liten handborrmaskin.
Användes frekvent vid borrning av alla hål på ca 1 mm för komponenter i
våra ledningskort i slutet av 1950-talet, och kanske början av
1960-talet. SM Eriksson ville först inte attestera första räkningen när
Josef hade beställt 10 st Lady shave. Bilden förefaller vara en sen
modell.
|
| |
Bertil Palmgren | 2009-02-01 (15:52)
På 5 mm rutat A4 papper skissades ledningslayout och placering av
komponenter till prototypledningskort. KEAs "flinka flickor" tejpade upp
mönstret i större skala, som fotograferades till skala 1:1. Negativet
gick till Arnes kemilabb, vars personal på
kopparfolierat-epoxipapperslaminat etsade fram ledningsmönstret.
Prototypkortet sändes till konstruktör på labb. Labbkille fick kortet. I
chuck i apparat på bild, insattes borrar med varierande diameter. Minsta
diam. 0,5 mm. Hålborrades, komponenter löddes. Sen började
konstruktörens jobb, koll att prototypkortet fungerade med varierande
spänningar och med varmluftblås från hårtork. 1950 talet. Min minnesbild
1960 tals modellen var annorlunda och kunde köpas från bl.a. ELFA.
|
| |
Einar Estréus | 2009-02-02 (11:48)
SÅ många rätta svar, så jag kan bara hålla med samtliga.
|
| |
Erik !3 | 2009-02-02 (19:34)
Tillägg till Bertil P beskrivning nedan. I slutet av 1950-talet gällde
som konstruktionskrav vid kortplanering att minsta ledarbredd skulle
vara 1 mm, och minsta avstånd mellan 2 ledare skulle vara 1 mm. Dessa
hårda krav skall jämnföras med dagens ytterst små
elektronikkonstruktioner. Vidare gällde att hålen för komponterna skulle
plceras med delningen en tiondels tum, dvs ca 2,5 mm. Detta hade att
göra med någon tilltänkt automatisk borrmaskin. Men på den tiden fick vi
själva borra alla hål för hand i ledningskorten med dessa små
hemmagjorda borrmskiner. Att sedan Elfa långt senre tog upp denna
konstruktion som en produkt, är en helt annan historia.
|
| |
Bertil Palmgren | 2009-02-03 (17:12)
Tillägg till Erik 13. Runt hål för komponent skulle finnas en "ren
koppar rand" med bredd 0,5 mm. Komponents anslutningstråd diameter
mindre än 0,4 mm. Med 0,5 mm komponenthål blev diameter på lödö 1,5 mm.
Minsta avstånd till ledare 0,75 mm tilläts bli 0,6 mm. Större avstånd
mindre risk för morrhår.
http://en.wikipedia.org/wiki/Whisker_(metallurgy).
|
| |
Erik 13 | 2009-02-13 (15:39)
Kommentarer till förra omgången om ritmallen:
Bertils svar på bl.a. symbolerna nr 12, var inte rätt.
Symbol 13, med den rundade kortsidan, var till för transistorer typ
OC45, som då användes mycket. En OC45 har måtten ca 5 * 15 mm. Den
större symbolen var då avsedd för dubbel storlek på placeringsritningen.
Övriga rektanglar var avsedda för andra komponenter som motstånd,
kondensatorer och dioder. Vi behövde på den tiden rita ut var alla
komponenter skulle placeras på de TRE olika typerna av ledningdort 4FF,
4Ma och 4A. som då användes för all elektronik.
Symbolen för en Vippa, eller Flipp-flopp var normalt 5*10 mm, med ett
tvärstrck mellan de två halvorna med 1 resp. 0. Denna symbol saknades
tyvärr på denna variant av ritmall.
|
| |
Björn Sölving | 2009-02-18 (10:28)
Första rätta svar på februarifrågan kom från Erik 13: Ombyggad av Josef
Svedberg till liten handborrmaskin för borrning i kretskort. Erik har
dock inte träffat rätt med årtalet, på 60-talet var det en annan modell
("ladyshave"). Erik 13 får 1 poäng för borrmaskin och borra i kretskort
Bilden kommer från Sven-Åke Jidenius som berättar: "Jag arbetade med
Josef Svedberg från 1971 till 1972 ungefär. Det var under den tiden jag,
efter arbetstid, hjälpte Josef med att tillverka en borrmaskin av en
rakapparat. Utgångsmaterialet var en rakapparat där själva kniven satt
direkt på motoraxeln och på andra sidan kanske det har varit en trimsax?
Det är på den delen som Josef ändrade till att sätta på en borrchuck.
Jag minns att det behövdes en speciell storr borr för att få fram ytan
där det stora "aluminiumhjulet", som man ser under chucken, är placerad.
Det hjulet var till för att få hålla fast axeln när man ska öppna/stänga
chucken. Min pappa som då arbetade på en verkstad hjälpte till att ta
fram den speciella borren."
På årsmötet i går fick Sune Nordstedt pris för bästa svarspoäng, Sune
får nu börja om på noll poäng.
POÄNGSTÄLLNING: Sehlis (6.5 poäng), Erik 13 (6 poäng), Göte Wiklund (5
poäng), Bosse L (5 poäng), Matts Pettersson (4.5 poäng), Ingvar A Vänman
(4.5 poäng), Bertil Palmgren (3.5 poäng), Rolf Karsvall (3 poäng), Calle
(2.5 poäng), Louise Darsenius (2,5 poäng), Anita Hedström (1.5 poäng),
Jan Boman (1,5 poäng), Anders Lindholm (1.5 poäng), Jan Persson (1.5
poäng), Curt Dahlgren (1 poäng), Olle Hagmansson (1 poäng), Einar
Estréus (1 poäng), Gun Lennerstrand (1 poäng), Göran Bäckman (1 poäng),
Sven Wiklund (1 poäng), Bo Hansson (1 poäng), 1/2-D =Halvdansken (0.5
poäng, vinnare 2006), QRT (0.5 poäng), Bengt Gällmo (0.5 poäng), Inger
Skog-Elf (0.5 poäng), Hilding (0.5 poäng), 1602-Tommy (0 poäng, vinnare
2005, 2007), Sune Nordstedt (0 poäng vinnare 2008) .
|
| |
Arvi Wäin | 2009-02-18 (15:19)
Ritarens eldrivna roterande radérgummi
|
|
0902b |
 |
| |
Bertil Palmgren | 2009-02-20 (15:38)
ITT ledningen upptäckte att SRT hade produkten realtidsdator. ITT
företagen i Tyskland, Holland, Frankrike, utvecklade en datoriserad
telefonväxel. De europeiska ITT gänget verkade för att SRT realtidsdator
skulle ersättas med deras datorkoncept. Ett flitigt resande började. Jag
tippar att mitt personerna är, fr. v. tekniska utvecklingschefer från
ITT Europa, exvis, Tyskland, Holland, Frankrike, på studie- och
sammanträdes besök hos SRT.
|
| |
Erik 13 | 2009-03-14 (15:10)
Jag bedömmer på goda grunder att bilden borde vara fotograferad före
1998
|
| |
Erik 13 | 2009-03-14 (15:16)
På bilden förfaller Kjell Mellberg och Olle Hagmansson vara värdar för
något viktigare besök.
|
| |
Björn Sölving | 2009-03-21 (14:30)
Rätt svar på andra februarifrågan: Från vänster: Olle Hagmansson, Olle
Ohlin, Erik Bengtsson, okänd (ASEA-chef?), Kjell Mellberg. Ingen hade
svarat rätt på de tre i mitten. Frågan insänd av Olle Hagmansson, som
gärna ville veta vem som var nr 4.
Poängställning: Se föregående fråga-svar.
|
|
0903 |
 |
| |
Pågående fråga
finns här
Tidigare/senare frågor: se längre upp på denna sida. |
|
